Den kvantmekaniska vågfunktionen ger ju (vid multiplicering med sin komplexkonjugering) i alla fall en sannolikhetsindikation, t o m en fingervisning på vad i klappen kan tänkas bestå. Men den teorin är knappast tillämplig i detta fall. Synd, för med dess hjälp har vi klarat oss ur andra delikata problem. Inspiration får bli svaret. Om vi kliver in på NK med kreditkortet och lite inspiration innanför västen så faller säkert bitarna på plats, det brukar de göra. En annan lösning hade varit att ta med Fido in, och låta honom avgöra genom slick/skäll-metoden. Men senast han var där så använde han sig oombedd av skita på golvet/ta mig härifrån- metoden, och det vågar vi inte riskera igen. Personalens käcka julstämning kom alldeles av sig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar