Lit de parade

Vi har stått emot så gott det har gått, kämpat tappert och gjort vad vi mäktat med, men nu har vinter tagit det bättre av oss. Idétorka och kreativ permafrost är resultatet av den värsta vintern i pojkaminne. Vilket gör att det blir allt glesare mellan Ballifjongs angelägna samtidskommentarer samt att kvaliteten på desamma sjunker likt Norges förväntningar på antalet OS-medaljer. Blir det inte vår snart så riskerar vi att gå under med man och mus, sjuka till saltsjöns botten likt ett annat regalskepp.
Till helgen hotar SMHI med tio minus och mer snö, det kan så att säga bli droppen som sänker skeppet. Ack å ve, jämmerdal å elände... Buhu helt enkelt. Men vad fan, snart är det båtmässan "Allt för sjön", dessutom blir det faktiskt ljusare för varje dag och på en armlängds avstånd står en flaska Macallan, så vi ska nog lyckas kravla oss upp ur den här midvintergropen också :)

Put your hip in the kick

Hade det inte varit för boatspottingen och en, förvisso något utplanad karriär inom servicebranschen, så hade yours truly helt klart följt i Bruce Lee's spår och blivit Kung Fu-legend. En gång i tiden talade mycket för en slik karriär och ännu vid trettionio fyllda minns vi lågan från fordom... Roundhouse! Nåväl, vi får väl bli legender inom vårt eget gebit. Boatspottingen har onekligen potential. Kolossala skepp i kombination med ett soundtrack signerat Malmsteen, lite solbränt jailbait ass på fördäck, någon dekad politiker i tomterollen och vi är i hamn:) Tills dess behåller vi dagjobbet.

Polischefer...

Vafalls?!? En dryg veckas oanmält blogguppehåll - vi ber verkligen om ursäkt. I ett försök att blidka er berättigade upprördhet så publicerar vi ännu en bild på Fido. Lite grand som när spartanernas ledare spelade flöjtmusik inför ett slag i syfte att stilla truppernas alltför uppeldade stridsvilja och blodtörst. I vårt huvud är analogin glasklar... Hursomhelst, det har varit mycket ett tag, men nu är vi på banan och liksom haitierna så har även Ballifjong kommit igång med hjälpsändningarna till Island igen. Dessutom så har vi lyckats med konststycket att förskaffa oss en garageplats för redaktionsvagnen härute på kungliga djurgården, vilket för oinvigda läsare kanske inte låter så märkvärdigt, men det finns fler vita tigrar i Teckomatorp än garageplatser på djurgården. We placed a few calls and pulled a few strings...

mens sana in corpore sano

Idag ska vi ha en rolig dag, en öl å vin å whisky dag som Buck Mulligan så muntert sjunger hos Joyce. Yours truly går nämligen och fyller år, och trots att det är sista gången vi gör så innan fyrtio så plågas vi inte av några konstruerade åldersnojor. 40-årskris var någonting som 40 och 50-talisterna led av, sådant trams håller inte vår sunda generation på med. Vad gör väl några gråa hår på bröstet så länge som subcomendante ballecito följer order och kolesterolvärdet understiger Svullos? Faktum är, om vi får tillåta oss lite hurtiga tongångar, så gäller i högsta grad: bättre och bättre dag för dag...

Hög standard

Boatspotting vintertid har ett stänk av jakt över sig, såhär års får vi nämligen ligga på lur och vänta tills ett byte passerar, inte alls som på sommaren, då buffén står uppdukad och borden dignar av allehanda läckerheter. Detta förhållande gör å andra sidan fångsten desto rarare, hungern är som bekant den bästa kryddan ibland. Ja, så vore det väl fint om vi ärligt kände, men det gör vi verkligen inte. Vi älskar buffé och blir bara irriterade när vi är hungriga, så please please please Kung Bore - Piss off! Nu vill vi ha vår, sommar och en av vackra båtar myllrande gammal saltsjö! Det räcker nu, det är nog med vinter och is. Vi fattar vinken, inget är fel med miljön och klimatet, ingen uppvärmning här inte, det har du visat väldigt tydligt, tack så mycket, dra dig tillbaks nu.
Ja så skulle det kunna låta här på Ballifjong om vi inte hade förmågan att se saker och ting uppifrån. För med Haiti i färskt minne ter sig snöeländet tämligen hanterbart, och ärligt talat så har väl ingen människa dött av brist på stora kryssningsskepp att spotta.

Vilka fina petunior!

Ålrajt muchachos, från och med lördag så är det vi som cruisar runt i en sprajtans ny redaktionsvagn signerad Suzuki-san. Helgens provtur skingrade de sista tvivlen i den vägen, nu blir det affär! Moppe - Miljöbil - Motorbåt, Ballifjong is getting there, the three golden M's... Någonstans vi däremot inte ska till är Haiti. Helvete vilket elände! Royal Caribbean Cruiseline åker dock dit, vilket först fick oss att ifrågasätta själva fundamentet i vår boatspottingexistens - kryssningsskeppen. Hur fan kan de parkera ett flytande nöjespalats 300 meter utanför vad som förmodligen är jordens hemskaste plats just nu? Skrapar vi lite på skrovet så framgår dock att RCC var typ först på plats med hjälp, att det skänker stora summor i bistånd samt välkomnas av haitierna själva. Vad vi däremot alltjämt undrar är hur passagerarna rättfärdigar sig själva. Där lär det krävas några extra Pina Coladas för att kunna njuta av nästa dopp...

Gå din väg, du har förargat mig!

Efter att vår utvalda bilhandlare inte bara en utan två gånger misslyckats med att ha en demobil tillgänglig för vårt besök, så skickar han istället hit en bil för oss att provköra när vi så finner lämpligt. Godtagbart. Det har sina fördelar med att bo på Djurgården... Att jag hotade med att tillkalla vårt juridiska ombud Herschel Mandelbaum kan i och för sig ha påverkat herr bilnasarens beslut. Nåväl, förutsatt att fordonet är prima vara, så lär det bli affär. Undertecknad är nämligen hjärtligt trött på förståndshandikappade taxichaufförer och tunnelbanan... tunnlar är till för råttor som någon stropp en gång sade.
Dagen var emellertid inte alldeles bortkastad, vi fick tid att shoppa loss lite på ett av Suburbias fräschare månglartorg. Väl där så fick Fido med sig ett par välsmakande ben hem, och husse lade vantarna på halvdussinet flaskor ambrosia. Slutet gott, allting gott boatspotters!

kvack kvack kvack

Det blir som bekant inte alltid som vi tänkt oss, vilket i och för sig är tur det, i alla fall för vår del. Men med dagens planerade "dolce far niente" gick det käpprätt åt helvete och det var definitivt ingen blessing in disguise. Det inträffade var så långt ifrån hur vi tänkt oss dagen att det faktiskt blev rent komiskt. Utan att bli långrandiga kan vi berätta att ingredienserna i dagens pannkaka bestod av buss 44, Fido, undertecknad, samt sist men inte minst - en ansenlig kvantitet hunddiarré. Jo visst. Att i fullt dagsljus, nedsölad från hjässan till fotabjället i hundskit, vandra Karlavägen och Narvavägen hem, kånkades på ett sjukt djur och med ett farligt lågt blodsockervärde, får väl betraktas som en av de mer karaktärsdanande erfarenheter vi gjort. Behöver vi säga att den vita månaden tog tvärslut när vi väl kom innanför dörren?

Flåklypa Grand Prix

Här på redaktionen står vi nu i begrepp att köpa bil och naturligtvis är det första vi tänker - nytt nytt nytt. Inget bedagat gammalt oljeläckande vrak med humörsvängningar och dyra servicekostnader här inte. Sprillans nytt ska det vara, containerfresh, orörd helt enkelt. Det ska ta emot en liten aning när vi för in tändningsnyckeln första gången. Kruxet med en ny bil är förstås priset. Trots allt vad ni kan ha hört om hur lukrativ boatspottingbranschen är, så tvingas vi i det här fallet kompromissa lite med våra ideal. Vi hyser dock gott mod och framåt slutet av innevarande månad beräknas vi ha åkt kommunalt för sista gången. Det är sannerligen en värmande tanke nu när det känns som om vi fått flytande kväve över oss varje gång vi sticker vårt dubbelpipiga nasala bihang utanför porten.
Vrrroooom Vrrrooom

myggfritt

Om den globala uppvärmningen skulle vi kunna skämta nu när termometern den senaste tiden pendlat mellan tio och tjugo minusgrader, men så billiga är vi naturligtvis inte, alls icke. Vi må tillhöra klimatskeptikernas skara, men det beror på att vi av filosofisk övertygelse är skeptiker i största allmänhet. Så istället bryter vi loss snortapparna från mustaschen, snör ihop kapuschongen och trampar på i ullstrumporna. Om fem månader är det vår igen!
Klagar gör icke heller Fido, som verkar tro att snö är glass och att vägverkets sand är strössel. Nåväl, så länge det bara är frågan om ren snö så låter vi honom hållas - vad kan hända? Brainfreeze. Dessvärre så smälter ju snön och hamnar i den lilles blåsa. Här uppstår ett Moment 22 gott folk. Om vi inte går ut i kylan så kissar han inne. Går vi ut så äter han så mycket snö att han måste kissa när vi kommer in. Men han är i alla fall väldigt söt...

hallonsmoothies

Vi missade förvisso avspark med några dagar i år, men nu så är vi i full gång med Ballifjongredaktionens av tradition vita månad - januari. Förutsättningarna är ungefär desamma som tidigare år. Motivation och karaktär på ena planhalvan, frestelser och "livet är kort, unna dig-tankar" på den andra. Hemmalaget (TBC) har tidigare år inlett urstarkt för att sedan falla tillbaka en bit in i matchen (ibland ända in i eget mål.) I år är taktiken att gå ut lite försiktigare och helt enkelt nöta ut motståndarna. Idiotsäkert.
Ballifjongläsare som tänker betta på matchen bör kanske ändå gardera med ett kryss;)

strutshuvud

Så... nytt decennium, tio fräscha eller? Här på redaktionen är vi trots allt försiktigt optimistiska. Måhända blir detta årtiondet då vi slutligen kastar religionen överbord, seglar ut på humanismens hav, hissar piratflagg och låter förnuftet fylla våra segel. Här på redaktionen är vi nämligen omåttligt trötta på alla de bibelviftande kretiner som faktiskt styr vår värld. Vet ni att enligt en opinionsundersökning i editorandpublisher.com så tror endast tolv procent av amerikanerna att livet på jorden har utvecklats genom naturliga processer utan gudomlig inblandning. Andra undersökningar pekar åt samma håll. 31% av amerikanerna tror att evolutionen har "styrts av gud". Om de röstade om livsåskådning så skulle "intelligent design" få nästan tre gånger så många röster som biologin. 53% av amerikanerna är så kallade "kreationister". Som Sam Harris uppgivet konstaterar: efter mer än ett sekel av vetenskaplig kunskap om hur gammalt livet och jorden är, så tror alltså över hälften av USA's befolkning att kosmos skapades för sex tusen år sedan. Det är ungefär tusen år efter att sumererna uppfann limmet. Människor med makt att rösta fram presidenter och kongressledamöter - liksom många av dem som blir valda - tror att dinosaurier levde i par på Noaks ark, att ljus från avlägsna galaxer blir till på väg mot jorden, att den första människan skapades av jord och en gudomlig utandning i en trädgård med en talande orm, alltsammans av en osynlig Guds hand. Och amerikanerna är ändå inte hälften så många eller hälften så korkade som världens alla muslimer, vars uppfattning om Gud, världen och tillvaron är minst lika dum men dubbelt så farlig. Men som sagt, här på Ballifjong är vi optimister - det blir nog bra ska ni se...

Touch my fries and die!

Gott slut och god fortsättning hör man överallt i dessa tider. Trevliga hälsningar vanligt folk emellan, och svårare än så behöver det förstås inte vara. Men här på Ballifjong är vi som bekant lite märkvärdiga av oss, inte så lite heller för den delen. Så fan heller att vi nöjer oss med dessa "off the rack, tretton på ett dussin, ta tre betala för två floskler" Knappast. Någonstans läste vi någonting i stil med -Må din gryta alltid koka och din pipa ryka evinnerligen, och det är precis vad vi önskar världens exklusivaste läsekrets! Gott nytt år boatspotters:)

BALLIFJONGREDAKTIONEN ÖNSKAR SINA LÄSARE EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Wealth, ill begotten

Så här mycket snö har vi inte sett sedan vi såg det förra gången och då liksom nu var våra känslor delade. Snön gör det direkt livsfarligt för oss att ta mopeden till anstalten, vilket tvingar oss att åka buss och tunnelbana - ett klart minus. Å andra sidan så är det ju väldans vackert med all snö och redaktionens quattropedala korrekturläsare älskar att hoppa runt i lössnön, som på sina ställen är så djup att vi tvingats knyta ett rött band om svansen på honom för att han inte ska försvinna ur sikte. Med tre dagar till julafton vore det dessutom löjligt av oss gnälla över snön, så vi tömmer glasen och går ut och gör snöänglar, alldeles tossiga av julstämning och knäck. Men nästa år får det bli Spanien igen, den saken är klar!

Julbonus Extravaganza!

Det är som bekant alltid kul med uppskattning och igår fick Ballifjong sin beskärda del därav. Jojomän, inte bara begåvades vi med tvenne reklammuggar. Alls icke, även detta år så fann anstaltschefen det lämplig att gräva djupare än så i sidenfickorna. Till undertecknad utdelades en magnifik summa, stor nog att finansiera säg.... två Mamma Mia biljetter. Vänta bara tills vi får berätta för kamraterna med "vanliga" jobb, de kommer att se ut som fiollådor i ansiktet...

Men här på redaktionen försöker vi ta det hela med fattning, vi vet vårt värde och förvånas egentligen inte över den rundhänta gratifikationen. Faktum är ju att vi har fått veckopeng ända sedan vi var små, så detta (identiska) belopp rubbar inte nämnvärt vårt kontemplativa ekvilibrium, ej heller påverkar det vår respekt för ledningen. Vi tar bara en pepparkaka till och önskar alla Ballifjongläsare en riktigt god jul!

En ispärla i fejan

Vad köper man i julklapp till en kvinna som är relativt nygift med en i alla avseenden exemplarisk man, och sålunda redan har allting som en kvinna kan önska sig? Skitsvårt.

Den kvantmekaniska vågfunktionen ger ju (vid multiplicering med sin komplexkonjugering) i alla fall en sannolikhetsindikation, t o m en fingervisning på vad i klappen kan tänkas bestå. Men den teorin är knappast tillämplig i detta fall. Synd, för med dess hjälp har vi klarat oss ur andra delikata problem. Inspiration får bli svaret. Om vi kliver in på NK med kreditkortet och lite inspiration innanför västen så faller säkert bitarna på plats, det brukar de göra. En annan lösning hade varit att ta med Fido in, och låta honom avgöra genom slick/skäll-metoden. Men senast han var där så använde han sig oombedd av skita på golvet/ta mig härifrån- metoden, och det vågar vi inte riskera igen. Personalens käcka julstämning kom alldeles av sig...

Fire in the hole!

I morgon så är det dags igen, i vår sällsynta egenskap av eldtändare, konnässör och kverulant så intar vi en given plats i stadshuset denna afton. Och liksom alla andra denna kväll så hoppas vi på snubbel i trappan, komiska felsägningar och inte minst närkontakt med Madeleins legendariska dekolletage. Där skulle vi gärna fastna med medaljen, höhöhö...

Från boatspottingfronten har vi glädjen att rapportera om en liten överraskning, sedan några dagar tillbaka ligger nämligen en pensionerad gammal minsvepare i Beckholmssundet. Kåken är dessutom stor som ett hus som en gammal vän plägade säga. Huruvida den blir kvar där är dock ovisst med tanke på Beckholmens förestående makeover. Vi håller tassarna.

There's gonna be a freakers ball

Judith är arg på de äldre och går till Assyrierna. Själva stannar vi hemma idag, hela dagen faktiskt. Enär Ballifjongs kommissionär för manipulerad konsumtion ränner runt å bränner det lilla som återstår efter världens högsta skatt, så sitter den bibeltroende delen av oss vid frukostbordet och äter torrt bröd för att få råg i ryggen till "The Clash of the Titans" d v s the upcoming löneförhandlingar. I år kommer vi inte att ta någon gisslan, either your name or your brain gets on this paper-attityden är taktiken. Vi siktar som bekant inte om vi inte vågar skjuta, och den här gången står vi bildligt sett rustade med ett hagelbälte och två avsågade 37" Ithaca's i händerna... Nåja, jul så: Pepparkakor är alldeles klart ballifjongs kopp te. Rödkål och snaps likaså. Dessutom så har framtidens boatspotters, gudbarn och tronarvingar nått den åldern då tomten kommer med binokulär och loggbok, istället för Cars, Brats och PS-treor. Det lär bli succé. Idag ska vi nog inte köra bil....

I.N.R.I - Iesus Naglad av Råa Iudar

¿Otra Señor?

Prisad vare Gud i höjden, idag är vi lediga efter fyra raka kvällspass! Läsare som inte är bekanta med anstalten efter mörkrets inbrott ska veta att ett kvällspass, i mental belastning räknat, motsvarar nästan fyra timmar kinesisk vattentortyr, i svåra fall t o m fyra timmar Malin Berghagen-andlighet. Så nog är vi lite medtagna alltid. Men på ett rock-solid fundament vilar som bekant Ballifjongs själsliga hälsa, så frukta inte vänner. Idag har vi dessutom anledning att fira lite. För exakt två år sedan, on site i Barcelona, så ringmärkte redaktionen varandra och det ska givetvis högtidlighållas. Med Billcarte-Salmon brut reservé i mängder har vi för avsikt att skölja bort all olust som fastnat i knoppen de senaste dagarna. Runt nio tio-tiden i afton räknar vi med att vara fullkomligt kurerade:)